Havremjölken har vi provat men den vill hon inte ha.
Jag gjorde sesamfrömjölk på hälften skalade och hälften oskalade sesamfrön som jag mixade med vatten (1 dl sesamfrön, 4 dl vatten). Just sesamfrön är ju sprängfyllda av kalcium så det är en perfekt ersättning vad gäller näringsinnehåll. Men för dotterns smaklökar var det inte perfekt! Hon spottade ut och bad att få slippa eländet. Själv tyckte jag att smaken var lite kärv men hade kunnat dricka den med tanke på dess nyttighet. Jag har just blötlagt 1 dl nya sesamfrön för att se om en del av den bittra smaken kan försvinna med blötläggningsvattnet. Skam den som ger sig!
Sojamjölk har jag inte ens övervägt eftersom den är ännu mer speciell.
Alltså återstod bara mandelmjölk. Jag la 2 dl mandel i blöt i 5 timmar, hällde av vattnet och finfördelade mandeln i matberedaren med skalet kvar. Sen tillsatte jag ca 1 liter vatten (blev ganska tunn mjölk så mindre vatten är nog att föredra) och silade sedan bort "mandelmassan" i en saftduk. Restprodukten behöver inte kastas utan kan sparas i kylskåpet och användas i brödbak eller i pajskal.
Det blev en underbart god och vit mjölk som enligt maken smakade marsipan. Och dottern klunkade girigt i sig och ville ha mer!
Hela processen att hitta en ersättning till mjölk tog några veckor men det var värt att vänta på denna goda mjölk som jag nu själv också väljer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar